Den första förändringen
Sommaren 2015 åkte jag till Oslo med tre kompisar och jobbade. Lönen var bra, arbetsförhållandena likaså och boendet ingick. Det vi inte visste var att boendet bestod av ett klubbhus, förvisso med wifi och fullt kök, men där "rummen" bestod av rullbara tygskärmar uppspända på en metallställning. 5 veckor i samma sovsal som 6 andra personer var en intressant och rolig upplevelse. Eftersom jag flög till Oslo begränsades mitt bagage till min rullresväska modell äldre och en kabinväska. Jag är en som normalt packar lika mycket kläder för en weekend som min sambo packar för två veckor, så jag förväntade mig någon slags materiell lappsjuka väl där. Jag anlände. En vecka gick, och ytterligare en. Jag började känna ett inre lugn. Jag hade alla saker jag behövde. Jag visste exakt vilka kläder jag hade, var sakerna var och behövde inte fundera på vilka kläder jag skulle ha på mig. De kläder som var med matchade varandra. Jag upptäckte att energi som jag hemma lagt på att leta efter, organisera och städa upp saker istället riktades mot andra saker. Träning. Plugg. Att umgås med min bästa vän. Allt det där jag ansåg mig "inte ha tid eller energi till" hemma. Tiden fanns alltid där. Det var jag som inte såg den. Energin fanns alltid där. Det var jag som lade den på fel saker.
Att ha möjlighet att välja vad jag väljer min tid och energi på är grundläggande för ett lyckligt liv. Autonomi. Det tog ett tag för mig att förstå att den känslan och tankarna som uppstod i Norge är den som minimalister strävar efter i sin vardag. Total frihet att få göra det som behagar och att inte ägas av sina saker. Att lägga sin energi på saker som ger istället för tar.
Vad ger dig energi i ditt liv? Vilka saker lägger du tid på som inte tillför något positivt? Om du hade obegränsat med tid och energi, vad skulle du då lägga det på?
